Leon har somnat på mitt bröst,  Jag själv är hur seg som helst som ni kanske ser på bilden. Funderar på att gå till sängen och sova, nybäddat och härligt som det är. Men samtidigt tänker jag på att Leon snart vaknar och vill ha mat, men man vet aldrig med honom vissa gånger går det timmar när man tror att det handlar om minuter. Värt att chansa? Det är frågan.

Har lite smått börjat fundera på om det är något fel på Vicky? Jag hör från tvn att det pratas om hur krabbor byter skal, så jag frågar henne seriöst om hon driver. Men hon är intresserad av att se hur krabbor förökar sig och hur dom byter skal. Yeah, låter som en bra egenskap att ha till nästa man hon möter i livet.

Förövrigt är jag ganska irriterad, ledsen, besviken. Har inte kommit på något bra ord på min känsla. Men det kanske kommer det också...

Nej godnatt mina trogna läsare, jag gör nog ett försök till sömn trots allt.

Leon hos sin gudfar och han suger på tummen!

Tröttheten sitter fortfarande i, känns som att det liksom inte har blivit dag än och det har redan blivit mörkt ute.

Min pappa kom och hämtade Leon vid tolvtiden och var ute och gick med honom en timme, tror ni att jag kunde sova då? Nej för då låg jag och pressade mig och det resulterade i att jag somnade en kvart innan det plingade på dörren och dom var tillbaka. Ska hålla Leon vaken ikväll den saken är väldigt säker. Just nu ligger Leon på Vicky och tittar på tv och jag ligger och gluttar bloggar och tv samtidigt. Väntar på att älsklingen ska komma hem så vi kan storstäda. Orkar egentligen inte, men eftersom mitt stora hjärta åker i morgon och jobbar kan det vara skönt att ha gjort allt iordning.

Ikväll ska vi bada våran spyfluga, tänkte tända ljus överallt så det verkligen blir varmt här inne sen bada honom och smörja hela kroppen med olja eftersom han har blivit lite frasig och torr överallt. Sen ska han få ligga och sprattla nakenfis!

2 hela månader har gått sen du kom in i vårat liv.

Tänk vad tiden flyger iväg, idag är det hela två månader sen Leon kom till världen. Dom bästa två månaderna i våra liv. Han har redan blivit så stor, ändrat utseende helt från när han föddes tycker jag. Har världens finaste blåa ögon. Jag har svårt att förstå för exakt två månader sen var vi fortfarande jätte nyfikna på vem som fanns inne i magen och nu vet vi, vi vet att det var världens bästa son!

Lite av vad Leon kan göra nu

• Lyfta upp huvudet hur mycket som helst
• Skratta åt sig själv i spegeln
• Greppa saker en liten stund
• Känner igen mamma,pappa,vicky,dennis,mormor,morfar,farmor
• Kan härma oss med att lipa
• Ligga och skratta när man pratar med honom
• Han jollrar tillbaka när man pratar med honom
• Han har ögonkontakt jätte länge
• Blir rädd när han själv nyser

Om det fanns ett botemedel mot trötthet hade jag velat haft det nu!

Natten har det inte blivit mycket timmars sömna. Våran lilla unge valde ju att sova bort hela gårdagen och vi ville inte väcka honom eftersom han såg så fridfull ut. Och när vi väl gjorde det så åt han rapade lite och somnade om igen som ingenting hade hänt. Vi var förberedda på att natten kunde vara jobbig. Men att jag skulle gå upp vid 4 och vara vaken ungefär till nu med någon timmas sömn emellan var inget som jag var förberedd på. Jag är helt slut. Tror ni jag blev glad när min pappa ringde och ville gå ut och gå en promenad med Leon? YES YES YES! Jag ska slänga mig i sängen och ligga där tills han kommer tillbaka. Hade tänkt skriva att jag bara ska ta det lungt hela dagen, men idag måste det städas och tvättas som vanligt. Och i morgon kanske min älskling åker tillbaka och jobbar, verkar så för visst är det minusgrader idag också? (Måste köpa mig en termometer)

Funderar på att hyra en typisk tjej film som jag och Vicky kan skratta åt ikväll, har ju inte varit speciellt rolig och social dom senaste kvällarna. Antingen varit i min egna värld eller somnat på en gång jag lagt mig ner för att titta på något.