Tänk att idag är det 2 veckor sen Leon kom till världen. Tiden går för fort känns det som. Det var liksom igår vi kom hem??? Första besöket på BVC idag. Hoppas verkligen att han har gått upp i vikt som han ska. Han har ju spytt ganska mycket, men han äter ändå bra så förhoppningsvis är allt som det ska. Innan dess ska vi iväg och försöka skriva på faderskapspapprerna om vi lyckas hitta dit idag, igår hade vi nämnligen lite problem. Sen måste det städas här hemma!! Men det drar jag mig lite för. Besöks tid på lasarettet hos morfar var mellan 15-19 också. Vill gärna hinna dit för att krama honom lite!! 

Med andra ord verkar det bli en lång dag. Jag uppdaterar när jag kan.

Dagen och kvällen spenderades hemma hos Vicky igår. Hade det jätte mysigt, lagade köttfärsås och spagetti och bara var. När jag kom hem sen så började Leon skrika på en gång, tänkte att nu är det kört. Men jag tröck honom mot mig så han fick närhet och magen inte behövde vara så spänd och se och hör han somnade och jag också, så vi låg i soffan och sov i säket två timmar. Sen när han vaknade tänkte vi igen nu börjas det, men efter lite mat satt han hos pappa helt lung och sansad. Vi flyttade in till sängen och våran lilla plutt har sovit hela natten, bara vaknat några gånger för att få mat och sen somna om igen. Nu är han helt vaken och säger inte ett ord. Blöjbyte och mat står på listan!

Nu har vi varit nere på stan, Leon har sovit hela tiden i vagnen. Hur skönt som helst, för både honom och mig. Träffade Vicky, Sara, Jennifer & Leyla. Åt mat på kebabhuset. Fick världens finaste Puma dräkt av Leyla. Tack gumman <3 Ska ta kort på den när jag kommit hem och lägga in. Nu sitter jag och Leon hemma hos Vicky och bara myser, Leon håller på att vakna i Vickys knä. Ska bara vara och mysa. Mamma skulle komma förbi en sväng också. 

Funderar på om jag kanske skulle ta och bada den lilla plutten ikväll? Tända upp en massa ljus i lägenheten först så det blir varmt. Kan ju kanske vara bra för hans mage om inte annat att bli varm? 

Leon sover fortfarande, ska snart väcka honom ge honom lite mat och byta blöja på honom! Sen ska vi bege oss ner till stan och träffa Vicky. Känns som en evighet sen nu, fast det är ju bara en helg. 

Att ta ut segern i förskott är inget jag ska göra en gång till. Vi som trodde Leon skulle vara lugn och inte ha ont i går hade helt fel, när vi bestämde oss för att gå in i sovrummet och försöka sova vid halv tolv började skriket. Han skrek och skrek och skrek till klockan var över tre och han till slut somnade av ren utmattning. Vi turades om att gå runt och vagga honom, vi sjöng tillsammans för honom och vi gjorde allt vi kunde för att han itne skulle ha ont. Men ingenting fungerade. Vad hemskt det känns att inte kunna göra så att sitt eget barn slutar gråta. Ska till Barnmorskan i morgon så jag hoppas att hon kommer kunna hjälpa oss med lite tips för att göra det enklare. GUD JAG HOPPAS ATT LEON INTE HAR FÅTT KOLIK! Även om jag hoppas så vet jag inte vad det kan vara annars, jag har ätit bra, skippat allt dåligt, ammat på bästa sätt, rapat honom! 

Leon ligger i sin bilbarnstol nu och åmar sig lite, tror han har ont nu också. Men han ser ut att somna snart, lilla älskling ända som är bra för honom är sömnen nu, då har han inte ont.

Fick ett läskigt sms av mamma i morse, att morfar var dålig och var på sjukhuset. Jag hoppas av hela mitt hjärta att han blir bra. Min morfar är det bästa som finns och jag skulle inte klara mig utan honom. 

Nu ska jag äta lite frukost, men först väcka älsklingen!

Nu sitter vi, min älskade familj i soffan och bara myser. Leon ligger mellan oss och tuttar så gott på sin napp. Han har varit mycket lugnare idag. Kom på att jag gav honom fem droppar av sempers i morse så undra om det kanske är det som har gjort susen? Nu ska jag inte utmana ödet, kvällen är inte slut och plutten har inte somnat ännu. Men vi hoppas på att få sova lite i natt och att plutten inte har ont i magen. 

Det känns att sitta här som en familj, när älsklingen pratade med en kompis i telefonen sa han jag är med min familj. En grym mening och så betydelsefull. VI ÄR EN FAMILJ NU, svårt att smälta in. Men så underbart.

Kom precis innanför dörren igen! Blev en tripp ner till stan och fika med Jennifer och Sara! Önskar tiden går fort för Jennifer, men sakta för mig! Var jätte trevligt och Jennifer vägrade släppa Leon :) Leons morfar var förbi på lunch och lite mys tidigare idag. Och innan vi gick ner till stan kom Saras farmor förbi på en fika, nu undrar ni säkert varför Saras farmor kom? Men Saras farmor är som min farmor också, jag kallar henne farmor! Trevligt att träffa henne det var ett tag sen. 

Handlade lite på stan och älsklingsplutten har sovit hela tiden, nu vaknar han nog snart och vill ha mat. Han har spytt lite grann idag, dock inte lika mycket som igår. Men det är ju vid den här tiden det drog igång igår så nu håller vi tummarna för att han får mår bra ikväll. Ska laga middag också när min man kommer hem. Kötbullar potatis och gräddsås får det bli. Disken måste tas hand om också. Det är faktiskt inte alltid lätt att ha en liten, det blir ofta så att man skjuter upp saker och ting för att ta det sen. Men det  blir aldrig något sen.

Sara har åkt hem och duktiga hon ska iväg och rösta! Det skippar jag, känner inte att jag är insatt för fem öre och bryr mig faktiskt inte så mycket heller. Det görs ju ändå inga förändringar som vi "vanliga" människor märker av iaf. Får se om hon cyklar hit sen eller inte. Måste tacka dig gumman för den här helgen har varit hur mysigt som helst och tack för all hjälp med Leon! Du är en stjärna men det vet du ju redan.